Sista vardagen på TC

Idag har jag officiellt gjort mitt sista vardagspass på fjärren i Malmö. Lite trist faktiskt. Jag kommer att sakna många av kollegorna. Eftersom jag bara kommer att jobba mina helger, tar det ett tag innan man träffar alla igen. Nåväl, det ska bli fantastiskt kul på skolan i Ängelholm.

På väg hem, precis utanför fjärren, stötte jag på en gammal bekant som stod och brummade förnöjt på ett litet stickspår. En bekant som man älskar att hata. En som för oss trafikledare är ett nödvändigt ont och som är högst aktuell just nu med allt som händer och diskuteras kring järnvägen och dess status. Jag talar givetvis om STRIX.

STRIX är Infranords mätvagn för periodisk mätning av våra spår runt om i landet. Man har ett kontrakt på att genomföra mätningar av cirka 61.000 km räls per år. Detta innebär en till sex körningar per bandel och år beroende på besiktningsklass på banan. Man mäter spårläge, rälsprofil, räfflor och vågor, kontaktledning samt ballastprofil. Man videofilmar även spår, omgivning och kontaktledning.

Varför säger jag då att STRIXen är ett nödvändigt ont? Jo, ofta innebär det att vår arbetsbelastning ökar avsevärt och ibland även till helt orimliga nivåer.

Låt oss säga att man mäter en sträcka mellan Malmö och Lund och här upptäcker ett skevningsfel som innebär en hastighetsnedsättning utan signalering. Fjtkl ska då spärra linjen, orderge tåg, kontrollera inställd takhastighet i ATC, häva spärr, lägg i spärr igen efter tåg. Varje tåg innebär minst tre telefonsamtal och en blankett. Tågen blir försenade så man måste börja kolla av spårval på intilliggande driftplatser. Nytt spår i Lund. Är info med på noterna? Telefonen ringer och ringer. ”Hallå? A-skydd i Flackarp på nerspår? Nej, jag har inte tid nu. Ring om en halvtimme”. Växel ur kontroll i Eslöv…typiskt. Nu ringer pågen också för han inte får signal. Sabla växel. Felanmäl växel och ring felmottagningen så dom kan skicka ut någon. Åååååå nu lade nedspårsautomaten igenom i Tjörnarp för godståget. Jag glömde ta ur automaten. Tusan!! Godståget skulle in på sidan för förbigång med x:et som kommer bakom i 200 km/h. Jag måste ringa godstågsföraren. Inte inloggad i mobisiren. Nu ringer det igen. ”Hej nu har jag kopplat av och är redo för rundgång i Tornhill. Har du någon lucka”? Förseningarna måste rapporteras i Basun…jag ryggar inte för lite jobb, men ibland håller man knappt näsan ovanför vattenytan. Ofta får man hjälp av en kollega, men det går inte alltid. Dom kan ju också ha störningar på sina banor!

Beskrivningen ovan är kanske inget normalfall, men absolut ingen överdrift! Samtidigt förstår man ju mycket väl att åtgärderna och mätningarna utförs för att hålla våra banor säkra och trygga för alla dom som färdas på stålbandet genom landet. Men man har svårt att känna ärlig glädje när kollegan vänder sig mot en och säger ”Jaha du, då kommer strixen till dig via 610…”.

140124- 3

7 tankar om “Sista vardagen på TC

  1. Jag hörde att den inte mäter gupp som förekommer i bägge rälerna, utan bara skillnader mellan dem, och att det skulle vara därför den kan passera notoriskt vågiga spår utan att det leder till åtgärd, vet du kanske om det stämmer? Isf skulle det föklara en del..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s