Hallandsåstunneln

Idag har klass 18 varit och tittat på utställningen om Hallandsåstunneln. Det verkar vara obligatoriskt om man utbildas på Järnvägsskolan i Ängelholm. Utställningen följer tydligen ett givet mönster, för det var exakt samma procedur som när jag var där 2010. Först ser man en propagandafilm om projektet. Sedan tar ett bildspel vid och därefter slussas man runt i utställningen innan man avslutar med att vandra upp till utsiktsplatsen vid de södra mynningsrören. Vår guide var dock mycket trevlig att lyssna på och hade svar på nästan alla frågor som dök upp.

Tunnelprojektet genom Hallandsåsen är ett kapitel för sig inom svensk infrastrukturhistoria. Tanken är bra och behovet finns. Det är väl genomförandet som inte är väl helt lyckat. Man räknar att projektet kommer att ha kostat 10,5 miljarder med 2008 års penningvärde när det är färdigt. Budgeten från början var 900 miljoner. Det lustiga är att det från början faktiskt fanns offerter med i upphandlingen som föreslog betongfodring av tunnelrören. Det är just den teknik man nu använt för att borra klart genom åsen, men dessa alternativ förkastades då på 90-talet som alldeles för dyra.

Nu visar alltså Skanska, Vici och Trafikverket i informationsutställningen hur hela projektet avlöpt under sina 22 år.  Man beräknar dra igång trafiken vid T16 det vill säga den 15:e december 2015.

BASÄVISTA

I går och i dag har vi haft genomgång om risker och vad man behöver tänka på när man vistas i spårmiljö. Alla som vistas ute i spåret måste gå denna kurs, annars begår man ett lagbrott om man befinner sig inom säkerhetszonen. BASÄVISTA heter kursen och är den enklaste nivån för att lagligt få vistas i och kring spåret.

Generellt innebär kursen att man får grundläggande information och praktisk kunskap om vilken farlig miljö järnvägen faktiskt är och hur man beter sig och planerar sina rörelser i spåret. Mycket kan hända om man slarvar och inte tänker sig för. Tåg kommer farande i en ryslig fart, vagnar rullar ljudlöst på bangårdar och växlar går om utan förvarning. Vissa växlar är grymt snabba. Pang, så går dom om. Marken är ofta full med hål och schakt som kan vara översnöade. Sliprar kan vara hala, speciellt dom gamla kreosotsyllarna i trä. Godsvagnar kan vara lastade med farliga ämnen. Luftledningar och tågvärmeposter innehåller högspänning och med alla saboterande kopparstölder så kan det gå illa när jordtrådar och annat är borta.

Lärdomen är att man ska ta det lugnt, använda sunt förnuft, vara uppmärksam, tänka sig för och vara fullt medveten om riskerna. Då ska det nog inte vara någon fara.

Vi började dagen med en promenad på Helsingborgs godsbangård. Här snackade vi om sth på olika bandelar, skruvbromsar, pneumatiska växlar, dvärgsignaler mm. Vi dök inom tågex också för att snabbt kolla in hur dom hade det. Kul att se. Jag har ju pratat med dom mängder av tillfällen på telefon, men aldrig hälsat på.

Efter det ställde vi oss ute på linjen vid Raus, relativt nära nerspåret på västkustbanan. Tanken var att vi skulle uppleva hur fort tågen faktiskt passerar och hur tysta moderna motorvagnar är. En X61 passerade i en ryslig fart bara några meter ifrån, och jag måste erkänna att det var lite obehagligt att faktiskt stå så nära! Jäklar vad fort det gick!

Trainrapporten

Jag sitter här i soffan med benen på fotpallen och en stor mugg nybryggt kaffe bredvid mig. Macbooken ligger bekvämt i knät och på den läser jag ”Trainrapporten” som vi fått till uppgift att läsa inför nästa vecka. Huset är tomt och tyst då barnen är iväg och leker hos kompisar och kära hustru är på ett stort möbelvaruhus för att skaffa lite saker vi behöver. Trainrapporten handlar om trafiksäkerhet och informationsmiljö för lokförare. Man analyserar riskerna och kommer med försiktiga förslag på vissa säkerhetshöjande åtgärder. Rapporten är från december 2001. Jag misstänker att rapporten hunnit dryftas både fram och tillbaka på dom 13 år den funnits ute i skolor och bland järnvägsoperatörer.

Med det sagt bjuder jag på en bild på förarmiljön i en X61 på väg ner i citytunneln i Malmö som jag tog i april 2011. Fräscht tycker jag. Och snygg färg.

11-04-12-67

Nycklar

K-nycklar, eller kontrollåsnycklar som det egentligen heter, måste vara unikt för järnvägen. Vi på fjärren kommer enbart i kontakt med nr 16. Vi kan frigöra den till förare och kontrollera om den är återlämnad. Vi bokför att den är ute och vi bokför att den är åter.

Lokaltågklarerare och förare kommer kanske i kontakt med dom andra typerna? Vad jag vet finns K-12, -14, -15 och -16. Det kanske finns andra men det känner jag inte till.

101020- 64Nycklarna är viktiga. Kolla bara SJ-plomberna på reservnycklarna i bilden ovan. Sedan finns det ju andra nycklar förutom k-nycklarna. Lastspårsfrånskiljarkontrollnycklar. Nästan lika krångligt som eckliastikexpeditionsprotokollhandläggare. Finns det andra nycklar i ”säkerhetstjänst” tro?

11-05-18-65