Gävle ToR del 2

Jag har aldrig varit i Gävle. Jag såg fram emot att äntligen komma upp till Järnvägsmuseet och få se allt som jag läst och hört om, men också för att få träffa alla människor som arbetar här uppe, både de som är anställda och alla de som arbetar ideellt. Vi anlände till spåren utanför Hennan och arbetet med att dela vårt tåg och växla undan vagnar och ånglok startade omedelbart. Vi hade blivit inbjudna till grillbufé av Jvmv:s avdeling i Gävle ute på Nynäs. Efter inspektion av museiområdet med tillhörande lokstallar, så vaskade vi av oss och snyggade till oss lite för avtransport med y7:an ut till Nynäs.

Väl ute på Nynäs blev vi bjudna på en fantastisk grillbufé. Det räckte och blev över till alla. Vissa blev till och med tvingade att ta två gånger. Efteråt var jag så mätt att jag knappt kunde röra mig! Innan kaffet tog vi en tur i stallarna. Vilken samling! Det var helt otroligt att strosa runt bland dessa klenoder. Vart man än vände sig fanns något spännande att se. Jag och Jimmy avvek nästan direkt från övriga gruppen som i princip sprang förbi allt intressant. Jimmy hade inte heller varit här förut och nu gick vi runt och glodde med hakorna i golvet som små barn i en leksaksbutik. Det var helt fantastiskt och jag rekommenderar verkligen ett besök ute på Nynäs för alla som inte varit här. Nedan kommer en liten bildkavalkad med utvalda delar av stallet.

Efter stallarna blev det kaffe och tårta och ännu mera tågsnack. När alla var nöjda skjutsade Hasse oss tillbaka i rälsbussen till vår vagn, där de flesta kröp till kojs mätta, belåtna och med huvudet fyllt med nya intryck. Fast några ”ickeskåningar” slank inom 2959 för att avrunda kvällen med en liten hutt fiskefjaes. Dagen efter skulle det bli en hel del att hinna med innan avfärd hemåt mot Ängelholm.

Gävle ToR del 1

Förra helgen var jag med om en riktigt rolig resa. Vi skulle transportköra vårt renoverade ånglok och några vagnar upp till trafikverkets järnvägsmuseum i Gävle. Väl där skulle vi lämna ångloket och byta vagnar. Vi skulle även hämta två andra ånglok för transport tillbaka till Ängelholm. Norrut skulle Da 888 dra tåget och på hemresan skulle Da 820 tjänstgöra som dragare.

140508- 23

När jag anslöt på torsdagseftermiddagen var tåget i princip färdigväxlat. Martin och Hasse hade jobbat sedan tidig morgon med att bygga ihop tågsättet. Da-loket var utväxlat på ett spår med ström i kontaktledningen ute på stationen. Det som skulle göras innan avfärd var att få ombord förnödenheter och lite annat smått och gott. Efter att ha burit ombord min packning och lite andra saker, fixade Claes och jag ”uppgifter till förare”. Det var första gången jag gjorde det skarpt, så jag räknade en extra gång så jag verkligen var säker på att det var rätt. Vi fick en bromsprocent på 57.

En efter en dök deltagarna upp för att hjälpa till med förberedelserna inför avfärd. Jag fick uppdraget att kontrollera med fjärren hur läget var och om det fanns möjligheter för oss att växla ut lite tidigare. ”Du stinsen. Kan inte du kolla med dina polare på fjärren hur det ser ut ikväll?” Efter att ha kollat av gällande graf ringde jag Robin som körde västkusten och förplanerade växlingen. Efter kvällsmat hos Patrik på restaurangen så gick vi ut för att växla en timme tidigare än beräknat. Det kändes lite märkligt att vara ”på andra sidan telefonen” och höra kollegan säga allt det som jag brukar säga. Växlingen gick smidigt och bara efter ett par minuter var vi klara för avfärd mot Gävle.

Vi fick signal efter Green Cargos Re som rullade igenom via spår 1 från Åstorp och vi var äntligen på väg! Dock inte så långt. Redan i Vejbyslätt stannade vi för att kolla av lager och axlar på vagnar och ånglok. Det är viktigt att kolla av så att smörjning och annat fungerar så det inte blir varmgång i grejorna. I början av resan kollas allt noga i täta kontroller, men efterhand som resan går kan kontrollerna glesas. Förutom ett par graders höjning i en lagerbox på lokets tender så var allt ok.

140508- 38

Jag tog plats i förarhytten nästan direkt för att se och lära så mycket som möjligt nu när vi läser signaler och ATC i skolan. Efter ett litet tag hamnade jag bakom körkontrollerna. Det var helt fantastiskt att äntligen få köra på riktigt ute på linjen! Ralf tog över och körde igenom Göteborg, men norr om götet körde jag vidare en bra sträcka till. Vilken upplevelse. I och med att hjulen är kopplade med koppelstång så vaggar Da-loket lite lustigt vid pådrag när loket får jobba lite! Vilken känsla!

Vid sex på morgonen när vi kommit till Laxå gick jag och lade mig i hytten, som väldigt fort döptes till snarkofagen av dom andra i sällskapet, jag förstår inte varför? Jag vaknade vid 10:30 utvilad av att solen lyste in i genom fönstret i hytten. Efter en bastant frukost tog jag och försökte göra mig lite nyttig genom att hjälpa till där det behövdes. På eftermiddagen letade jag mig framåt till förarhytten igen och gjorde tillsammans med Lasse Martin sällskap när han körde in oss till Gävle C och därefter växlade oss vidare till järnvägsmuseet. Resan hade gått fantastiskt bra utan några som helst problem.

140509- 46

Da 888

140305- 95Jag har ofta sagt att för mig är standardloket 1a ett orange Rc. Om jag tänker på ett tåg bestående av lok och vagnar, är det alltid ett Rc som drar. I mitt huvud då. När jag var liten var det inte så. Då var loket ett Da. Jag har alltid hoppats på att få köra ett Rc någon dag. Kanske inte just ett orange precis, men likväl ett Rc. Dessa används fortfarande flitigt ute på våra banor. Da-loket har varit betydligt mer avlägset. Aldrig i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig att det faktiskt skulle bli så att jag körde ett Da innan jag körde Rc! Eller att jag ens skulle få tillfälle att spaka ett Da-lok över huvud taget.

Men igår hände just det. Igår körde jag mitt barndoms drömlok. Loket som jag anser vara ”loket” med stort L. Standardloket. Det riktiga. Det gamla. Det som man bara ska ha till sin modelljärnväg. Det som jag sedan barnsben bara drömt om att få åka med. Lok littera Da. Nu blev det i och för sig ingen lång tur, men ändå. Jag är fortfarande helt lyrisk.

140305- 83Jag hade lite tur och såg också till att jag fick kontakt med killarna inne på museet som skulle prova att starta upp det nyrenoverade museiloket Da nr 888. Man har målat om hela korgen och bytt strömavtagare. Nu var det dags att prova om loket skulle starta. Vi började med att dra ut loket med Z67an till ett spår på stationen som hade ström på kontaktledningen. Loket hade stått på laddning hela dagen så det borde varit tillräckligt med kräm i batterierna att starta hjälpkompressorn för att få tryck till att hissa strömavtagaren och få i huvudbrytaren. Men icke. Trycket gick upp till knappt fyra bar. Jag stod i hytten och såg den gula lampan för hjälpkomressorn fladdra lika svagt som solen en eftermiddag i december. Men med lite finurlighet lyckades vi till slut få upp strömavtagaren. Men brytaren vägrade envist gå till innan trycket var tillräckligt högt. 140305- 86Till slut konstaterades att luftläckaget var lika stort som hjälpkompressorns kapacitet under rådande batteriladdning, så vi kom ingen vart alls. Vi kopplade istället in en slang mellan Z67ans kompressor och Da-lokets högtryckssystem. Nu så gick det bättre. Trycket smög upp till 5 bar och brytaren gick i precis som den skulle.

Mattias på fjärren i Malmö beviljade lokalt i växlarna så vi kunde växla ut oss på spår tre och prova att köra lite fram och tillbaka. Syftet var att bland annat se så inte strömavtagaren studsade upp och ner mot kontaktledningen när man körde med lite fart. Efter en tur norrut på spår tre fick jag alla tre besticken i näven och kommentaren ”Jaha, då ska vi åt andra hållet”. 140305- 130Ett stick av nervositet gick genom min kropp. Skulle jag köra nu? Tror dom att jag ens vet lite om hur det går till? Tankarna fladdrade fram och tillbaka medan jag gick genom maskinrummet mot den andra hytten. Men jag kunde vara lugn. Jag fick exakta instruktioner om hur allt skulle gå till, och jag blev genast lugnad och kunde istället njuta av upplevelsen och ynnesten att få vara med om något som var så spännande. Efter en stund ute på spår tre var vi nöjda och växlade vi in oss på sidospåret och lämnade tillbaka de lokala växlarna till Malmö. Vi drog in Da-loket igen på skolans område och parkerade loket på sticken utanför museets entré.

140305- 122Efter denna ytterst trevliga upplevelse så avslutades det hela med lite korvgrillning borta vid lokstallarna. Jag slukade två tjocka med Johnnys sötstarka. Det var ett trevligt gäng med nördar…förlåt. Entusiaster ska det vara. Jag har redan anslutit till leden och ser fram emot nästa tillfälle att träffas. Tack Claes, Martin och alla andra i JVMv Ängelholm.

Avslutningsvis en bild från förarplatsen i Da 888.

140305- 91