Rätt men fel

Det har varit lite glest mellan uppdateringarna nu över sommaren, men jag håller på att sammanställa ett par inlägg som egentligen borde publicerats i våras.

Hur som helst. Jag vill bjuda på en liten rolig incident som vi hade på fjärren för ett par år sedan. En kollega till mig körde kust till kust banan, det vill säga sträckan från Värnamo till Kalmar via Alvesta och Växjö. Allt var lugnt och sista öresundståget för dagen hade lämnat Växjö på väg mot Kalmar. Strax efter Växjö passerar man en liten mötesdriftplats som heter Åryd. Här ringde föraren fjärren och meddelade att vägskyddet vid Skogstorpsvägen var felaktigt. Det var någon bom eller något annat som inte gick ner som den skulle. Fjtkl rapporterade felet i trafikverkets dataprogram Basun och ringde felavhjälpningen som genast skulle skicka ut någon att titta på felet.

Efter ett litet tag ringer det på en annan kollega som kör Blekinge kustbana den här natten. Jo, det var ju det här vägskyddet som var felanmält. Det kan omöjligt vara i Skogstorp för banan går ju uppe vid Tyskamöllan. Kollegan hade ingen aning om vad personen i telefonen pratade om. Vilket vägskydd? Ja, det var ju felanmält ett vägskydd vid Åryd uppe vid Skogstorp, men där finns ju inget vägskydd??

Efter lite efterforskning visade sig att det ligger en liten by mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby som heter just Åryd och här finns ett litet område som heter Skogstorp. Men det som var felanmält var vägskyddet vid skogstorpsvägen i Åryd mellan Växjö och Hovmantorp nästa nittio kilometer norrut.

Vad är sannolikheten för detta?

åryd

Spöktåget i Tjörnarp

Jag fick bilden nedan av en kollega härom dagen. Är det en strömavtagare som är ute och åker? Ett osynligt spöktåg? Det ser onekligen lite mystiskt ut.

avtagare utan tåg

Visserligen är det ett ensamt lok med bakre strömavtagaren uppfälld, men jag har aldrig sett en liknande bild tidigare. Jag kan ju erkänna att man var lite brydd innan hjärnan han ifatt ögonen.

Trafikverket desarmerar bomb

Ja, nyheten om vilka trafikcentraler som ska finnas kvar slog onekligen ner som en bomb, både inom trafikverket och på sociala medier. Nu backar man från trafikverkets sida och menar på att uppgiften endast är en rekommendation från undersökningen som trafikverket själva gjort inför NTL. Ett beslutsunderlag alltså. Ordalydelsen är nu ändrad på intranätet. ”Inom Trafikledning utreds organisation i bemärkelse funktion; om vi är på rätt plats. Utredningen har kommit fram till ett beslutsunderlag som visar fyra trafikcentraler, nämligen i Malmö, Gävle, Göteborg och Stockholm. Beslut fattas under hösten” skriver Linus.

11-05-18-19

Tillbaka till fjärren

Så var det sommarlov. Det var ju några år sedan jag senast hade sommarlov. Alla prov på skolan har gått bra och jag är nu redo att gå på min första kör-LIA till hösten. Redan första skoldagen i augusti är det dags. Vi har inte fått reda på våra praktikplatser än, men det spelar ingen roll för mig var jag hamnar. Så här på den första LIA:n har det nog ingen betydelse på vilket bolag man hamnar då det är tänkt att vi i fyra veckor ska köra våra absolut första turer på riktigt och öva ATC, signaler och grundläggande körning.

Under sommaren är jag, förutom två semesterveckor, tillbaka på fjärren i Malmö. Strejken är över och allt håller på att återgå till det normala. Man skulle kunna tro att det varit lugnt på fjärren under strejkperioden, men det har varit väldigt mycket att göra trots allt. Våra informatörer har haft mycket jobb med att ställa in tåg, skylta om och se till att bussar och annat gått som dom ska. Under hela strejkperioden har ungefär 2800 tåg ställts in. Trafikledarna har upplevt ett kraftigt ökat spårunderhåll på ”vita tider” det vill säga tider i spåret utan arbetsplaner.

När strejken avslutades skulle helt plötsligt en massa tåg börja rulla. Då blev det lite pyssel med att få till hela ekvationen med var alla vagnar fanns och var all personal befann sig. Arbetet med sjukskrivningar och annat hade stått still på Veolia under strejken, så det blev lite kaos det första dygnet. Men på det stora hela upplevde vi på fjärren att allt fungerat riktigt bra.

Nu till en liten bomb. Som av en händelse läste jag på intranätet en liten notis i nyhetsbrevet ”Senaste nytt från region syd”. Här kan man se, om man läser noggrant, ett uttalande från Linus Eriksson, Chef Trafikledning region Syd:
”Man har nu beslutat att det ska blir fyra trafikcentraler, nämligen i Malmö, Gävle, Göteborg och Stockholm.” Ja, det var ju ingen liten notis precis. Eller…en liten notis var precis vad det var. Men en ganska stor nyhet i övrigt…

140208- 22

En epok i graven

I söndags gick en epok i graven. Om det var till sorg för någon vill jag låta vara osagt. Man har nu beslutat att inte distribuera ändringstryck till linjeboken via pappersform utan endast använda den digitala versionen som finns på trafikverkets hemsida. Detta för att många redan bara använder den digitala versionen. Vi vill även bli lite modernare och miljövänligare. Eftersom det kom en uppdatering i söndags den 18:e maj, så slutade alla våra papperskopior att gälla och alla linjeböcker samlades in för att slängas.

Jobbhelg på nya turlistorna

Helgen spenderades på fjärren. Det är nya turlistor så bemanningen och tiderna är lite ovanliga innan man vant sig. Nu är det dagtid som gäller på helgerna framöver. Det var en relativt lugn helg utan några skandaler eller större störningar. Jag körde ”västkustbanan” vilket innebär Rååbanan mellan Helsingborg och Kävlinge, Lommabanan mellan Kävlinge och Arlöv, Västkustbanan mellan Halmstad och Helsingborg via Ängelholm och Helsingborg till Lund via Landskrona och Kävlinge. Man kör även banan Eldsberga – Hässleholm via Markaryd.

På lördagen var det dessutom familjedag på fjärren. Alla medarbetare kunde komma och ta med anhöriga eller andra intresserade för att visa upp sin arbetsplats. Det arrangerades rundturer, fiskdamm för barnen och korvgrillning på terassen. Jag tror att tillställningen blev mycket lyckad och uppskattad. Det var många som tog tillfället i akt att visa upp fjärren för släkt och vänner. På söndagen var de största incidenterna koppartjuvar i Landskrona och pågatågsmöte (!) i Vallåkra. Koppartjuvar ja. Trots tre patruller på plats i Landskrona inom tio minuter så lyckades banditerna smita. Men dom blev uppenbarligen avbrutna i sitt värv då konstaplarna fann verktyg och skadad material ute i spåret. Förseningarna blev måttliga på mellan tio och tjugo minuter.

140406- 18Pågatågsmöte i Vallåkra är ovanliga. Ovanliga för det bara finns plattform på spår 1 för trafikutbyte. Denna gång berodde det på att 1543 blev stående vid plattformen i Gantofta för att vänta på ambulans till en passagerare. Ambulansen tog nästan 50 minuter att dyka upp, så för att minska förseningen kördes 1538 upp till Vallåkra. Efter trafikutbyte kördes tåget ut på linjen mot Gantofta för att sedan köras in på spår 2 i Vallåkra igen för att vänta på 1543. 1538 blev ungefär tio minuter sen och kunde köra vidare så fort som 1543 inkommit på spår 1 nästan en timme sen.

En lustig sak jag också tänkte på, är när någon utan järnvägsbakgrund ringer in till oss eller felmottagaren och ska anmäla någon funktion eller något som inte fungerar på ett vägskydd. Ofta säger man till oss ”Ja, det är den vägen du vet, den efter kyrkan, precis vid kurvan mellan Markaryd och Knäred”…

Jag lägger upp en foto på hur vår bild av sträckan mellan Markaryd och Genevad ser ut, Där är ju några vägar att välja mellan…

140405- 8

Kreativ tågföring

Jag sitter bekvämt tillbakalutad i soffan med en stor mugg rykande hett kaffe med en gnutta mjölk i. Killarna är upptagna med sina datorer eller paddor och frun är på rep med sin kör. Jag har det nya numret av tidningen Tåg framför mig. Det är Svenska Järnvägsklubbens medlemstidskrift. Ofta är det en bra blandning av artiklar, både från Sverige och resten av europa. Jag brukar läsa allt i tidningen och ibland håller man med i det som skrivs. Ibland inte. Idag blev jag faktiskt lite arg. Jag väljer att namnge personen det handlar om i mitt inlägg. Han finns ju namngiven artikeln så det kan ju inte vara hemligt precis.

Jag läser artikeln ”Ekonomisk körning med X55” av Ulf Nyström. Intressant läsning. Inget nytt för mig förutom ekonomiaspekten. Riktigt kul att läsa om en tågfärd från Göteborg till Malmö och tillbaka sett ur lokförarens perspektiv. Varför blir jag då arg? Kort sagt reagerar jag på lokförare Peter ”f.d. fråga föraren” Olssons attityd över tågföringen på banan. Peter Olsson borde veta bättre!

För den som inte har tidningen kan jag upplysa om att min ilska gäller beskrivningen av tillbakaresan till Göteborg från Malmö i SJs X3000 som körs av nämnda förare. Tåget avgår 34 minuter sent från Lund. Detta gör att man hamnar bakom ett öresundståg från Ängelholm. Kommentaren blir ”Jaha, så var den här dagen förstörd”. Blir dagen så lätt förstörd kanske man ska jobba med något annat? Speciellt som utgångsläget redan var så dåligt som det var.

Vad hade förväntats? Att få gå före ut från Ängelholm och möta södergående tåg i Grevie? Då hade norrgående öresundståget fått vänta i Vejbyslätt och blivit ytterligare 20 minuter sent. Öresundståget kör dessutom i 180 km/h från Båstad Hp och stannar sedan i Laholm Västra. Hur skulle kreativ tågföring tagit förbi SJ-tåget där utan att sena Öresundståget ännu mer? Högerkörning på nedspåret från Båstad Norra till Laholm? Det går inte då växlarna mellan ner- och uppspår är klovade i rakläge i Laholm. Höger hela vägen till Eldsberga då? Då kommer X55:an aldrig förbi X31:an för det är ju en 70-nedsättning i tre kilometer på nedspår mellan Ea och Laov. Korkat eller realistiskt?

Sedan ”verkar” fjärren i Göteborg lika ointresserad som Malmö med en förbigång. Kan det finnas en anledning till detta eller tror Peter att fjtkl är lat eller elak? När SJ-tåget sedan kommer förbi Öresundståget i Kungsbacka, då är fjtkl intelligent och det är ”kreativ tågföring”. Jag blir förbannad av en sådan inställning hos förare. Åter är det systemförståelse som brister. Eller insikt i fjtkls arbete. Vissa verkar även tro att alla svar finns i Trappen, en app utvecklad av Tydal som SJ-förare använder flitigt.

Nu ska jag berätta vilka faktorer som påverkar tågföringen och som INTE syns i Trappen.

  • Först och främst har fjtkl en översikt som förare aldrig kommer att ha. Vi ser var alla tåg är och hur dom ligger till. I hela sverige. När vi planerar trafiken så är det ofta med ett perspektiv som gäller timmar framåt i tiden. Vi får reda på extra tåg som ska komma. Tåg som blir inställda. Tåg som inte går som dom ska. Arbete som är planerade eller direktplaneras. Faktorer som förare aldrig vet om.
  • För det andra så känner vi till banan och dess egenskaper rent tekniskt. Vi vet hur ställverk och växlar fungerar. Hur lång tid det tar för blocken att vändas, hur lång tid det tar att lösa tågvägslåsningar mm. Jag tror inte en förare vet skillnaderna på en gammal 59:a eller en ny 95:a? Däremot har en förare linjekännedom som vi aldrig kommer att få.
  • För det tredje. Erfarenhet. Efter att ha provat köra om tåg på olika sträckor med olika tågtyper o.s.v. får man en erfarenhet som gör att man kan bedöma hur resultatet kommer att bli. Här påverkar givetvis faktorer som väder, olika förare och status på lok eller motorvagnar vilket gör att ibland blir inte resultatet som tågklareraren tänkt.
  • För det fjärde. Fjärrtågklareraren kan ha massor av jobb och störningar på sina banor. Det kan vara ordergivning, stoppkörning, tågvändningar på annan driftplats, arbete, obehöriga i spåret mm som kräver uppmärksamhet och åtgärder. Då går förbigångar och annat bort direkt.

När fjtkl planerar trafiken så gör vi detta utifrån ett helhetsperspektiv. Och efter regler som alla järnvägsföretag kommit överens om. Summan ska bli så bra som möjligt. När Peter resonerar så tänker han bara på sig själv och sina resenärer, en liten del i hela den ekvation som fjärrtågklareraren brottas med varje dag i sin yrkesutövning. Därför blir jag arg. Och att påstå att tågklareraren är dum vilket jag uppfattar att Peter antyder, gör att jag var tvungen att skriva detta inlägg. Jag blev uppriktigt förvånad att läsa något sådant i tidningen Tåg.

140329- 1